Det handlar inte bara om ord
Du har fått tillbaka din översättning. Kanske ett avtal, en årsredovisning eller en produktbeskrivning som ska ut på en ny marknad. Men hur vet du om den faktiskt håller måttet? Att texten "låter bra" räcker sällan. Kvalitet i en översättning sitter i detaljer som de flesta aldrig tänker på – terminologi, ton, kulturell anpassning och den där svårfångade känslan av att texten verkligen skrevs på målspråket från början.
Jag har sett företag publicera översättningar som tekniskt sett var korrekta men som fick deras varumärke att låta som en trasig Google Translate-version av sig själv. Det är inte okej. Och det kostar – i förtroende, i affärer, ibland bokstavligen i pengar.
Börja med originalet bredvid översättningen
Det mest grundläggande steget är också det viktigaste. Lägg originaltexten och översättningen sida vid sida. Stämmer innehållet överens? Har något utelämnats? Har något lagts till som inte fanns i originalet? Det låter banalt, men utelämnade stycken och oavsiktliga tillägg är vanligare än du tror – särskilt i längre dokument.
Ett bra första steg är att jämföra den färdiga texten med originalet och vid behov kontakta en översättning i Stockholm med dokumenterad kvalitetssäkring för en oberoende bedömning. Det ger dig en trygghet som är svår att uppnå på egen hand, framför allt om du inte själv behärskar målspråket fullt ut.
Terminologi – djävulen bor i detaljerna
Varje bransch har sitt eget språk. Juridiska texter kräver precision ner på ordnivå. Medicinska översättningar kan bokstavligen vara livsavgörande. Och inom teknik kan en felöversatt term innebära att en montör skruvar åt fel mutter. Bokstavligt talat.
Kontrollera att facktermer översatts konsekvent genom hela dokumentet. Har översättaren använt samma svenska term för samma engelska begrepp varje gång? Inkonsekvens är ett varningstecken. Det tyder ofta på att översättaren saknade en ordlista – eller ignorerade den.
Men vet du vad? Konsistens handlar inte bara om enskilda ord. Det handlar om stil, om tonen som löper genom texten. Om du skickar in en informell marknadstext och får tillbaka något som låter som en myndighetsskrivelse har något gått snett.
Läsbarhet på målspråket
Här kommer den kanske viktigaste frågan: Fungerar texten som en självständig text? Om du ger den till någon som aldrig sett originalet – förstår de den utan problem? Flyter meningarna naturligt? Eller hör man källspråket eka i bakgrunden?
En riktigt bra översättning känns aldrig som en översättning. Den känns som en text skriven av en skribent som tänker på målspråket. Ordföljden sitter. Idiomen stämmer. Meningslängden varierar på ett sätt som känns organiskt, inte mekaniskt.
Testa genom att läsa texten högt. Snubblar du? Måste du läsa om en mening? Då behöver den bearbetas.
Kulturell anpassning – det ingen pratar om
En översättning som inte tar hänsyn till kulturella skillnader kan bli direkt pinsam. Jag minns ett fall där ett brittiskt företag lanserade en kampanj i Sverige med en slogan som på svenska fick en helt oavsiktlig – och ganska olämplig – bibetydelse. Ingen hade kontrollerat.
Valutor, datumformat, måttenheter, hänvisningar till lokala företeelser. Allt detta behöver anpassas. En professionell översättning i Stockholm bör alltid inkludera den här typen av kulturell medvetenhet som standard, inte som tillägg.
Kvalitet är inte en känsla – det är en process
Att utvärdera en översättning handlar i slutändan om att ha en tydlig process. Jämför med originalet. Granska terminologin. Läs texten som en fristående produkt. Och om du är osäker – ta in en andra åsikt.
Du skulle aldrig godkänna en arkitektritning utan att dubbelkolla måtten. Behandla dina översättningar med samma respekt. De representerar dig, ditt företag och ditt budskap – fast på ett annat språk.